Livsmedelsanalys

Den övergripande kunskapen om halterna i olika livsmedel är fortfarande begränsad. Den mesta äldre data är mindre användbar på grund av höga rapporteringsgränser (LOQ) jämfört med vad som behövs för att korrelera med TWI. Det finns risk för höga halter i livsmedel på grund av lokal ”hot spot”-förorening, men också lägre ”bakgrundsnivåer” i mycket av produkterna på grund av diffus kontaminering överallt i miljön. Med tanke på den utbredda användningen, inte minst av nya ”novel” PFAS, kan halterna i vissa livsmedel och därmed risken för exponering öka under lång tid.

Det finns ett antal möjliga orsaker till kontaminering i livsmedel. En stor källa kan vara bevattning med förorenat vatten t.ex. nedströms från hotspots, vilket kan orsaka förhöjda halter i mjölk eller kött från kor (eller andra djur) som dricker från samma vatten. Korsør-fallet i DK är ett exempel på detta. Fisk och skaldjur från dessa förorenade vatten är ett annat exempel tillsammans med förorenat ensilage, gräs eller annat foder från samma platser. En annan potentiell källa som har lyfts fram i t.ex. USA nyligen är grödor vilka odlas på slamgödslade fält och används som mat eller foder.

I detta sammanhang bör det också framhållas att livsmedel kan vara förorenade från förpackningsmaterial, men även annat material som är i kontakt med livsmedlet. Användningen av PFAS, de tillåtna föreningarna och migrationen är begränsad för FCM-plaster i förordning (EU) 10/2011. För papper/kartong finns ingen gemensam EU-förordning men sedan 2020 finns ett förbud för alla PFAS i DK och SE förväntas fatta ett liknande beslut? Det finns även nationell lagstiftning och rekommendationer i t.ex. NL och DE. En färsk rapport från Kemikalieinspektionen (KEMI 5/21) påvisade förekomst av PFAS i ett antal pappers- och kartongförpackningar/omslag.