Miljöanalys

Naturvårdsverket har uppskattat att det kan finnas omkring 2000 lokala källområden för PFAS i SE (NV 6709). Källor som kan bidra till mark- och vattenförorening. Brandövningsplatser (BÖP) och andra områden där AFFF (aqueous film forming foam) har använts nämns vanligtvis, men det finns också andra källor såsom deponier, avloppsreningsverk och industrier där PFAS har använts (t.ex. textil, skogsindustri; NV6871) som kan vara relevanta. Dessa förorenade platser/källor kan utgöra ett hot mot dricksvatten, både för privata brunnar och vattenverk. Sedan 2013 är PFOS ett av de prioriterade ämnena i EU:s ramdirektiv för vatten (WFD) och i det nuvarande reviderade förslaget utökas antalet PFAS till 24. Det samma gäller grundvatten i grundvattendirektivet (GWD) som revideras samtidigt. Dessutom kan konsumtion av fisk från drabbade sjöar och vattendrag, eller lokalt odlat frukt och grönt medföra potentiella ytterligare hälsorisker. Även för biota i det nya föreslagna vattendirektivet utökas antalet PFAS till 24 och MKN (miljökvalitetsnorm) sänks avsevärt (se "PFAS-lagstiftning" för mer information).

Förutom vatten blir arbetet med riskbedömning och sanering av PFAS förorenad mark allt mer intensivt. Riktvärden för mark införs i ett växande antal länder t.ex. SE, DK, NO och NL. Bristen på åtgärdstekniker har försvårat arbetet, men nu blir fler och fler tekniker tillgängliga, både gamla som har modifierats och nya. Dessutom börjar nu fler fasta miljömatriser som slam och sediment komma i fokus.