Bakgrundsnivåer i mark av PFAS i Sverige och Finland
Förekomsten av PFAS i miljön är utbredd, och kan komma från både punktkällor och genom diffus kontamination. Mer kunskap behövs för PFAS i jord, inte minst för områden utan kända punktkällor. Dessa ”bakgrunds”-halter är av betydelse för miljöövervakningen men i synnerhet vid framtagande av riktvärden för förorenad mark.
SGU (Sveriges geologiska undersökning) har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en bakgrundsstudie av PFAS-halter i skogsmark i ett område i södra Norrland (Gävle-Hudiksvall) utan kända punktkällor. Totalt grävdes 21 provgropar (podzoliska moräner) som provtogs i fem horisonter O, E/A, B, BC och C (från ytan till ~100 cm djup). Dessutom analyserades 10 arkiverade C-horisontprover från sydöstra Sverige (Östergötland). Alla PFAS (35 ämnen) och TOC-analyser utfördes av Eurofins, med extra låg kvantifieringsnivå för PFOS.
Resultaten visade förekomst av PFAS i särskilt det organiska skiktet (mår/humus; O) med detekterbara halter i alla prover. PFAS påvisades också mycket frekvent i E/A- och B-horisonterna (>86%), medan inga observationer gjordes för prover uttagna i BC och C. Tolv av 35 PFAS identifierades, alla perfluorerade PFCA och PFSA C4-C13. PFOS var det vanligaste ämnet som återfanns (89% för O, E/A, B) följt av PFNA, PFBA och PFOA (33-57%). Mediankoncentrationen för summan av PFAS var högst i O-horisonten (1.2 µg/kg TS; max 4.2) och minskade i mineraljorden (0.094-0.28 µg/kg TS). När det gäller den relativa fördelningen av PFAS skedde en förskjutning mot kortare PFAS djupare i profilerna. Till exempel hittades PFDA, PFUdA och PFTrDA endast i det organiska skiktet (O) medan PFBS och PFHxS endast fanns i B-horisonten.
I relation till riktvärden kan noteras att både 25 percentilen och medianvärdet för PFAS4 i O-horisonten överstiger det föreslagna värdet för känslig markanvändning (KM; 0,25 µg/kg TS) i SGI:s (Statens Geotek Inst) remiss från 2022. Samtidigt påpekar SGU att det också krävs utredning av bakgrundshalter i urbana miljöer.
I Finland har en liknande studie genomförts av GTK (Geologiska forskningscentralen) i samarbete med SYKE (Finska Naturvårdsverket). Även i detta projekt utfördes alla PFAS-analyser av Eurofins PFAS kompetenscenter i Lidköping. Resultaten publicerades i en rapport tidigare i år. Totalt bestämdes 37 PFAS i 95 arkiverade mineraljordsprover tagna över landet plus fyra nya prover (0-25 cm) tillsammans med 5 humusjordar (O). Medelkoncentrationen för summan av PFAS i mineraljordarna var 0.09 µg/kg TS, dvs jämförbar med de svenska nivåerna. PFOA (61 %) var mest detekterad, följt av PFOS (31 %). O-lagerproverna hade en medelkoncentration på 1.2 µg/kg TS, även det direkt jämförbart med svenska förhållanden. Dessutom provtogs 48 urbana jordar (0-10 cm) från tre städer. Dessa jordar visade betydligt högre koncentrationer med ett genomsnitt på 10 µg/kg TS för PFAS37 och 7.7 µg/kg TS för PFAS4. Ytterligare analys av sju prover med höga halter visade på detekterbara halter av framför allt diSAmPAP, men även diPAP i vissa fall. Detta tolkades som potentiella bidrag från anläggningsjordar tillverkade med avloppsslam.
Kontakta Eurofins experter!
Frågor om PFAS kan besvaras av vår analytiska rådgivningstjänst som nås via kundsupporten, 010-490 8110 eller e-mail: sh-analys.miljo.se@etn.eurofins.com